Specialistläkare lön

Lön Specialistläkare

Lönestatistik baserad på lönerapporter verifierade av SCB

Medellönen för yrket specialistläkare i hela Sverige ligger på 86 400 kr. Det är baserat på SCB:s senaste lönestatistik. Nedan kan du fördjupa dig i lönestatistik per region, arbetsgivare, och ålder. Du kan också filtrera fram lönelistor.

Förtjänar du högre lön?

  • Få råd inför lönesamtalet
  • Hitta rätt karriärväg för dig
  • Experthjälp i alla jobbfrågor
  • 2 månader för bara 80kr!

Medellön per region

Sektor:AllaOffentligPrivat
TotaltMänKvinnor
86 400 kr86 900 kr85 900 kr
Visa information om datainsamlingen

Medellön per ålder

Sektor:AllaOffentligPrivat
ÅlderTotaltMänKvinnor
18-24 år......
25-34 år74 700 kr76 900 kr72 600 kr
35-44 år81 400 kr82 600 kr80 400 kr
45-54 år87 800 kr87 600 kr88 000 kr
55-64 år90 100 kr88 800 kr92 000 kr
65-66 år96 800 kr98 600 kr94 300 kr
Alla åldrar86 400 kr86 900 kr85 900 kr
Visa information om datainsamlingen

Lönelista specialistläkare

Vi har begärt ut lönelistor från många av Sveriges arbetsgivare i offentlig sektor. Dessa lönelistor har kombinerats med inrapporterad löner från personer i privat sektor. I tabellen nedan kan du söka och filtrera fram relevanta löner för dig. Var gärna med och bidra till vår lönestatistik för yrket specialistläkare.

Yrke
Datum
Ålder
Lön
* Ett streck innebär att data saknas * All data på allalöner.se är baserad på statistik från SCB och almänna handlingar

Tips!
Nu kan du diskutera din lön som specialistläkare med andra eller fråga våra löneexperter i vårt forum.

Vad har en specialistläkare i månadslön?

 

En specialistläkares månadslön varierar beroende på erfarenhet, arbetsplats och region. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger den genomsnittliga månadslönen för en specialistläkare på 83 200 kronor. Det är viktigt att notera att detta är ett genomsnitt och enskilda löner kan variera både uppåt och nedåt beroende på olika faktorer.

 

Vad har en specialistläkare i medianlön?

 

Medianlönen för en specialistläkare är 83 300 kronor enligt SCB:s senaste lönestatistik. Medianlönen är det belopp där hälften av specialistläkarna tjänar mer och hälften tjänar mindre. Det ger en mer rättvisande bild av den "typiska" lönen för yrkesgruppen än genomsnittslönen, eftersom den inte påverkas av extremt höga eller låga löner på samma sätt som genomsnittet.

 

Vad har en specialistläkare i ingångslön?

 

Ingångslönen för en specialistläkare kan variera beroende på arbetsplats och region, men enligt SCB:s lönestatistik ligger den på cirka 65 900 kronor för de 10 procent lägst avlönade specialistläkarna. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en uppskattning och att enskilda löner kan variera både uppåt och nedåt beroende på faktorer såsom utbildning, erfarenhet och arbetsgivare.

 

Vad är genomsnittslönen för en specialistläkare?

 

Genomsnittslönen för en specialistläkare är 83 200 kronor enligt SCB:s senaste lönestatistik. Det är viktigt att notera att detta är ett genomsnitt och enskilda löner kan variera både uppåt och nedåt beroende på olika faktorer såsom erfarenhet, arbetsplats och region. Genomsnittslönen ger en bild av den övergripande lönenivån för yrkesgruppen, men enskilda löner kan avvika från detta värde.

 

Hur mycket tjänar en specialistläkare efter skatt (nettolön)?

 

En specialistläkares nettolön varierar beroende på faktorer som erfarenhet, arbetsplats och geografiskt område. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger medianlönen för en specialistläkare på 83 300 kronor per månad. Efter skatt blir nettolönen lägre. För att få en uppfattning om hur mycket en specialistläkare får ut i nettolön efter skatt kan man använda sig av skatteberäkningsverktyg som finns på Skatteverkets hemsida. Där kan man fylla i sina uppgifter och få en uppskattning av hur mycket skatt som dras och vad nettolönen blir efter skatt. Generellt sett kan man räkna med att nettolönen blir omkring 60-70% av bruttolönen, beroende på skattesats och eventuella avdrag.

 

Vad är timlönen för en specialistläkare?

 

Timlönen för en specialistläkare kan variera beroende på faktorer som erfarenhet, arbetsplats och geografiskt område. För att uppskatta timlönen kan man dela månadslönen med antalet arbetstimmar per månad. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger medianlönen för en specialistläkare på 83 300 kronor per månad. Om vi utgår från att en specialistläkare arbetar 40 timmar per vecka och det finns i genomsnitt 4,33 veckor per månad, så blir antalet arbetstimmar per månad cirka 173 timmar (40 timmar x 4,33 veckor). Om vi delar månadslönen med antalet arbetstimmar får vi en uppskattad timlön på cirka 481 kronor (83 300 kronor / 173 timmar). Det är viktigt att komma ihåg att detta är en uppskattning och att timlönen kan variera beroende på individuella omständigheter och avtal.

 

Hur är det att jobba som specialistläkare inom bemmaning?

 

Att jobba som specialistläkare inom bemanning innebär att man arbetar för ett bemanningsföretag som hyr ut läkare till olika vårdgivare, exempelvis sjukhus och vårdcentraler. Detta kan innebära att man får möjlighet att arbeta på olika arbetsplatser och inom olika specialiteter, vilket kan bidra till en mer varierad arbetsmiljö och erfarenhet. Här är några aspekter av att jobba som specialistläkare inom bemanning:

 

  • Flexibilitet: Att arbeta inom bemanning kan ge en större flexibilitet och frihet att välja när och var man vill arbeta. Det kan också vara en möjlighet att prova på olika arbetsplatser och specialiteter innan man bestämmer sig för en mer permanent anställning.
  • Lön: Bemanningsläkare kan ibland ha en högre lön jämfört med fast anställda läkare, eftersom bemanningsföretag ofta betalar extra för att täcka för tillfälliga personalbehov. Dock kan det också finnas en större osäkerhet kring inkomsten, eftersom man kanske inte alltid har en garanterad arbetsplats eller arbetstid.
  • Arbetsmiljö: Att arbeta som bemanningsläkare kan innebära att man ständigt måste anpassa sig till nya arbetsmiljöer och kollegor. Det kan vara både stimulerande och utmanande, men också krävande och stressande för vissa individer.
  • Kontinuitet och sammanhållning: En nackdel med att arbeta som bemanningsläkare kan vara att man inte får samma möjlighet att bygga långsiktiga relationer med kollegor och patienter, vilket kan påverka kontinuiteten i vården och känslan av sammanhållning på arbetsplatsen.

Att arbeta som specialistläkare inom bemanning passar vissa personer bättre än andra. Det kan vara en bra möjlighet för den som söker variation, flexibilitet och högre lön, men det kan också innebära en större osäkerhet och krav på anpassningsförmåga. Det är viktigt att väga för- och nackdelar och överväga sina individuella preferenser och mål innan man bestämmer sig för att arbeta inom bemanning som specialistläkare.

 

Hur är det att jobba som specialistläkare fast som konsult?

 

Att jobba som specialistläkare på konsultbasis innebär att man arbetar för ett bemanningsföretag eller driver eget företag och hyrs ut till olika vårdgivare, såsom sjukhus eller vårdcentraler, för kortare eller längre uppdrag. Detta kan vara både utmanande och givande på olika sätt.

 

Fördelarna med att arbeta som konsult inkluderar större frihet och flexibilitet. Du kan oftast välja vilka uppdrag du vill ta emot och när du vill arbeta, vilket kan göra det lättare att kombinera arbete med familj och fritidsintressen. Dessutom kan du få möjlighet att arbeta på olika arbetsplatser och inom olika specialiteter, vilket kan bidra till att utveckla din kompetens och bredda ditt nätverk. Konsulter har också ofta högre löner än anställda specialistläkare, vilket kan vara en attraktiv aspekt för många.

 

Nackdelarna med att vara konsult är att det kan innebära en viss osäkerhet och otrygghet då du kanske inte alltid har ett fast uppdrag att luta dig tillbaka på. Du ansvarar också själv för att sköta administration och ekonomi kring ditt företag, vilket kan vara tidskrävande och krävande. Dessutom kan det vara svårare att bygga långvariga relationer med kollegor och patienter då du ständigt byter arbetsplats. Det kan också vara svårare att påverka arbetsmiljö och organisatoriska beslut som konsult jämfört med om du är anställd.

 

Hur mycket påverkar erfarenhet en specialistläkares lön?

 

Erfarenhet kan ha en stor inverkan på en specialistläkares lön. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger medianlönen för en specialistläkare på 83 300 kronor. De som befinner sig i den nedre kvartilen av löneskalan, det vill säga de med mindre erfarenhet, tjänar cirka 75 500 kronor, medan de som befinner sig i den övre kvartilen, det vill säga de med mer erfarenhet, tjänar cirka 91 200 kronor. De mest erfarna specialistläkarna, det vill säga de som befinner sig inom den översta decilen, kan tjäna så mycket som 100 900 kronor per månad.

 

Det är viktigt att notera att lönen för en specialistläkare kan variera beroende på flera faktorer, såsom arbetsplats, geografiskt område, specialitet och arbetsgivarorganisation. Dessutom kan lönerna för konsulter vara högre än för anställda läkare, men detta kan också innebära ökad osäkerhet och större ansvar för den egna verksamheten.

 

Vad har en specialistläkare för livslön?

 

En livslön är den totala inkomsten som en person får under hela sin yrkesverksamma tid. Det är svårt att ge ett exakt belopp för en specialistläkares livslön, eftersom det beror på många faktorer såsom lön, antal arbetade år, karriärutveckling och pension. Enligt SCB:s senaste lönestatistik varierar lönen för specialistläkare mellan 65 900 och 100 900 kronor per månad, med en medianlön på 83 300 kronor.

 

Om vi utgår från medianlönen och antar att en specialistläkare arbetar i 40 år, skulle livslönen vara cirka 39 984 000 kronor (83 300 x 12 månader x 40 år). Det är viktigt att poängtera att detta är en förenklad beräkning som inte tar hänsyn till faktorer som löneökningar, arbetslöshet, föräldraledighet, sjukskrivning, pension och skatter. Livslönen för en specialistläkare kan alltså variera kraftigt beroende på individens unika karriärsförlopp och omständigheter.

 

Hur kan man löneförhandla som specialistläkare?

 

Löneförhandlingen är en viktig del av arbetslivet, även för specialistläkare. För att lyckas med en löneförhandling är det viktigt att förbereda sig väl och ha goda argument för varför man förtjänar en högre lön. Här är några tips för hur man kan löneförhandla som specialistläkare:

 

  • Förbered dig: Samla information om lönenivåer för specialistläkare inom din sektor och region. Använd till exempel statistik från SCB för att få en uppfattning om medianlönen (83 300 kr) och lönenivåer för olika percentiler.
  • Argumentera för din kompetens: Lyft fram din erfarenhet, utbildning och eventuella specialistområden som gör dig mer kvalificerad och värdefull på arbetsplatsen. Det kan också vara bra att visa på hur du bidrar till verksamheten, exempelvis genom att ha ansvar för utbildning av yngre kollegor eller att du har en ledande roll inom ett visst område.
  • Prestationer: Ta upp konkreta exempel på hur du har presterat och bidragit till verksamheten, exempelvis genom att ha genomfört komplexa ingrepp, förbättrat vårdresultat eller deltagit i forskning och utveckling.
  • Jämför med andra yrkesgrupper: Om du anser att din lön är låg i jämförelse med andra yrkesgrupper med liknande ansvar och arbetsuppgifter kan det vara ett argument för att få en högre lön.
  • Förhandla om andra förmåner: Om det inte finns utrymme för en högre lön kan du istället förhandla om andra förmåner, som exempelvis bättre arbetstider, möjlighet till fortbildning eller bättre pensionserbjudanden.

Hur skiljer sig en specialistläkares lön mellan män och kvinnor?

 

Löneskillnader mellan män och kvinnor kan finnas inom alla yrken, även bland specialistläkare. Generellt sett har kvinnor lägre löner än män, vilket delvis kan förklaras av faktorer såsom erfarenhet, utbildning och arbetslivets strukturer. Det är dock viktigt att poängtera att löneskillnader mellan män och kvinnor inte är acceptabla och att arbetsgivare har ett ansvar att motverka osakliga löneskillnader.

 

Statistik från SCB kan ge en bild av hur löneskillnaderna ser ut bland specialistläkare, men det är viktigt att ha i åtanke att dessa siffror är generella och kan variera beroende på faktorer såsom sektor, region och arbetsgivare. För att få en mer detaljerad bild av löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga specialistläkare kan det vara en bra idé att jämföra löner inom den egna arbetsplatsen eller branschen och att ta upp eventuella löneskillnader i löneförhandlingar med arbetsgivaren.

 

I vilken sektor tjänar man bäst som specialistläkare?

 

Specialistläkare kan arbeta inom olika sektorer, såsom offentlig sektor (landsting och regioner), privat sektor (privata vårdgivare) och forskning och utbildning. Lönenivåerna kan variera mellan dessa sektorer, men generellt sett är det vanligt att specialistläkare inom privat sektor har högre löner än de som arbetar inom offentlig sektor.

 

En anledning till att lönenivåerna kan vara högre inom privat sektor är att det ofta finns större möjligheter att förhandla om lön och att det kan finnas incitament i form av bonusar och förmåner. Det är dock viktigt att ha i åtanke att arbetsvillkor och arbetsmiljö kan skilja sig mellan offentlig och privat sektor, och att det därför kan vara viktigt att väga in andra faktorer än enbart lönen när man väljer var man vill arbeta som specialistläkare.

 

I vilken region tjänar man bäst som specialistläkare?

 

Lönen för en specialistläkare kan variera beroende på flera faktorer såsom region, arbetsplats och erfarenhet. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger medianlönen för en specialistläkare på 83 300 kr per månad. För att få en mer specifik bild av var man tjänar bäst som specialistläkare är det viktigt att undersöka lönestatistik för olika regioner och arbetsgivare. Generellt sett kan det vara så att lönenivån är högre i storstadsregioner jämfört med mindre orter, men det kan också finnas undantag. Det är därför viktigt att göra en noggrann research när man letar efter arbete som specialistläkare och jämföra löner för olika arbetsgivare och regioner.

 

Vad jobbar en specialistläkare med?

 

En specialistläkare är en läkare som har genomgått en fördjupad utbildning inom ett specifikt medicinskt område. Det finns många olika specialiteter inom läkaryrket, såsom kirurgi, psykiatri, pediatrik, internmedicin och många fler. En specialistläkares arbetsuppgifter varierar beroende på deras specialitet, men generellt sett innebär det att de har en mer avancerad och specialiserad roll inom sjukvården jämfört med en allmänläkare.

 

Specialistläkare arbetar ofta på sjukhus, men kan även arbeta på vårdcentraler, privata kliniker och forskningsinstitut. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter inkluderar att diagnostisera och behandla patienter med mer komplexa och specifika medicinska tillstånd. De kan också vara involverade i forskning, undervisning, handledning av yngre läkare samt administration och ledarskap inom sjukvården. Specialistläkare spelar en viktig roll i att säkerställa att patienter får den bästa möjliga vård inom deras område av expertis.

 

Hur blir man specialistläkare?

 

För att bli specialistläkare i Sverige krävs det flera steg av utbildning och praktisk erfarenhet. Här är en översikt över processen för att bli specialistläkare:

 

  1. Genomgå en grundutbildning i medicin: För att bli läkare krävs det att man genomgår en grundutbildning i medicin, vilket innebär att man tar en läkarutbildning på universitet. Denna utbildning är 5,5 år lång och leder till en läkarexamen.
  2. Göra allmäntjänstgöring (AT): Efter att man tagit sin läkarexamen måste man genomgå en allmäntjänstgöring (AT) på 18-24 månader. Under AT får man praktisk erfarenhet och arbetar under handledning på olika kliniker och vårdcentraler. Efter godkänd AT erhåller man sin legitimation som läkare.
  3. Specialisttjänstgöring (ST): För att bli specialistläkare måste man göra en specialisttjänstgöring (ST) inom det medicinska område man vill specialisera sig i. ST-utbildningen är vanligtvis 5 år lång och innebär både teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet under handledning av erfarna specialistläkare. Efter godkänd ST erhåller man sin specialistkompetens inom det valda området.

Det är viktigt att notera att konkurrensen om AT- och ST-platser kan vara stor, och det kan därför vara en utmaning att få en plats inom det område man önskar. Det kan också vara så att man behöver arbeta som underläkare (läkare med legitimation men utan specialistkompetens) i en period innan man får en ST-plats. Att bli specialistläkare är en lång och krävande process, men det är också ett mycket givande yrke med stor möjlighet att göra skillnad för patienter och sjukvården i stort.