Receptarie lön

Lön Receptarie

Lönestatistik baserad på lönerapporter verifierade av SCB

Medellönen för yrket receptarie i hela Sverige ligger på 39 300 kr. Det är baserat på SCB:s senaste lönestatistik. Nedan kan du fördjupa dig i lönestatistik per region, arbetsgivare, och ålder. Du kan också filtrera fram lönelistor.


Medellön per region

Sektor:AllaOffentligPrivat
TotaltMänKvinnor
39 300 kr42 300 kr38 900 kr
Visa information om datainsamlingen

Medellön per ålder

Sektor:AllaOffentligPrivat
ÅlderTotaltMänKvinnor
18-24 år36 600 kr..36 100 kr
25-34 år38 600 kr41 100 kr38 000 kr
35-44 år40 300 kr42 700 kr39 900 kr
45-54 år39 000 kr..38 600 kr
55-64 år39 600 kr..39 500 kr
65-66 år......
Alla åldrar39 300 kr42 300 kr38 900 kr
Visa information om datainsamlingen

Lönelista receptarie

Vi har begärt ut lönelistor från många av Sveriges arbetsgivare i offentlig sektor. Dessa lönelistor har kombinerats med inrapporterad löner från personer i privat sektor. I tabellen nedan kan du söka och filtrera fram relevanta löner för dig. Var gärna med och bidra till vår lönestatistik för yrket receptarie.

Yrke
Datum
Ålder
Lön
* Ett streck innebär att data saknas * All data på allalöner.se är baserad på statistik från SCB och almänna handlingar

Tips!
Nu kan du diskutera din lön som receptarie med andra eller fråga våra löneexperter i vårt forum.

Vad har en receptarie i månadslön?

 

En receptaries månadslön varierar beroende på faktorer som erfarenhet, arbetsplats och geografiskt läge. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger den genomsnittliga månadslönen för en receptarie på cirka 39000 kronor. Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett genomsnitt och att enskilda individers löner kan variera både uppåt och nedåt.

 

Vad har en receptarie i medianlön?

 

Medianlönen är det belopp som delar lönedistributionen mitt itu, det vill säga hälften av receptarierna tjänar mer än medianlönen och hälften tjänar mindre. För receptarier ligger medianlönen på cirka 38000 kronor enligt SCB:s senaste lönestatistik. Detta innebär att om man rangordnar alla receptariers löner från lägst till högst, så ligger medianlönen precis i mitten av denna fördelning.

 

Vad har en receptarie i ingångslön?

 

Ingångslönen för en receptarie, det vill säga den lön som en nyutexaminerad receptarie kan förvänta sig att tjäna, varierar beroende på arbetsplats och geografiskt läge. Enligt SCB:s lönestatistik ligger den lägsta decilen av löner för receptarier på cirka 33100 kronor. Det innebär att 10% av receptarierna tjänar mindre än detta belopp, och det kan ses som en indikation på en lägre ingångslön i yrket.

 

Vad är genomsnittslönen för en receptarie?

 

Genomsnittslönen för en receptarie är det belopp som man får om man summerar alla receptariers löner och delar summan med antalet receptarier. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger genomsnittslönen för en receptarie på cirka 39000 kronor i månaden. Det är viktigt att komma ihåg att genomsnittslönen påverkas av både högre och lägre löner, och att enskilda individers löner kan variera både uppåt och nedåt jämfört med genomsnittet.

 

Hur mycket tjänar en receptarie efter skatt (nettolön)?

 

En receptaries nettolön, det vill säga lönen efter skatt, varierar beroende på flera faktorer såsom arbetsgivare, region och erfarenhetsnivå. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger medianlönen för en receptarie på 38 000 kronor per månad. För att räkna ut nettolönen behöver man ta hänsyn till skattesatsen i den kommun och region där man är bosatt. Generellt sett kan man räkna med att en receptarie får behålla ungefär 70-75% av sin bruttolön efter skatt, vilket innebär att nettolönen skulle ligga mellan cirka 26 600 och 28 500 kronor per månad. Det är viktigt att komma ihåg att detta är en generell uppskattning och att den faktiska nettolönen kan variera beroende på individuella förhållanden.

 

Vad är timlönen för en receptarie?

 

Timlönen för en receptarie varierar beroende på faktorer som erfarenhet, arbetsgivare och region. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger medianlönen för en receptarie på 38 000 kronor per månad. Om man utgår från en standard arbetsvecka på 40 timmar och en månad med 4,33 veckor, blir timlönen för en receptarie med medianlön cirka 220 kronor per timme (38 000 / (40 * 4,33)). Det är viktigt att notera att detta är en uppskattning och att den faktiska timlönen kan variera beroende på individuella förhållanden och avtal.

 

Hur är det att jobba som receptarie inom bemmaning?

 

Att jobba som receptarie inom bemmaning innebär att man är anställd av ett bemanningsföretag och hyrs ut till olika apotek eller vårdinrättningar vid behov. Detta kan innebära att man får möjlighet att arbeta på flera olika arbetsplatser och träffa nya kollegor, vilket kan vara både spännande och utmanande. Här är några aspekter att tänka på när man överväger att jobba som receptarie inom bemmaning:

 

  • Variation i arbetsuppgifter: Att jobba på olika arbetsplatser kan innebära att man får en större variation i arbetsuppgifter och större möjlighet att utvecklas inom sitt yrke.
  • Flexibilitet: Inom bemanning kan man ofta ha större möjlighet att påverka sina arbetstider och schema, vilket kan passa de som söker en mer flexibel arbetssituation.
  • Nätverkande: Att träffa nya kollegor och arbeta på olika arbetsplatser kan ge möjlighet att bygga upp ett större nätverk inom branschen.
  • Trygghet och anställningsvillkor: Anställningsvillkoren för bemanningsanställda kan variera, och det kan vara viktigt att se över vilka villkor som gäller hos det bemanningsföretag man är anställd hos. Det kan också vara mindre trygghet i anställningen jämfört med en fast anställning, då man kan bli utan uppdrag under vissa perioder.

Att jobba som receptarie inom bemmaning passar de som trivs med variation och flexibilitet, samt de som är öppna för att ständigt lära sig nya saker och anpassa sig till nya arbetsmiljöer. Det är dock viktigt att noggrant undersöka anställningsvillkoren och vara medveten om att tryggheten i anställningen kan variera jämfört med en fast anställning.

 

Hur är det att jobba som receptarie fast som konsult?

 

Att jobba som receptarie på konsultbasis kan innebära både fördelar och nackdelar jämfört med att vara anställd direkt hos en arbetsgivare. En av fördelarna är att man som konsult ofta får möjlighet att arbeta med en större variation av arbetsuppgifter och på olika arbetsplatser. Detta kan vara både utvecklande och lärorikt, då man får erfarenhet från flera olika arbetsmiljöer och möter många olika människor och patienter. Det kan också ge en större flexibilitet i arbetet, både när det gäller arbetstider och arbetsbelastning.

 

Nackdelarna med att vara konsult kan vara att man inte har samma trygghet och stabilitet som en fast anställning kan erbjuda. Det kan vara svårare att planera sin ekonomi och fritid på lång sikt, eftersom man kanske inte vet exakt hur mycket arbete man kommer att ha framöver. Som konsult kan man också riskera att hamna i situationer där man förväntas kunna utföra arbetsuppgifter som man kanske inte har fått tillräcklig utbildning eller erfarenhet för, vilket kan vara stressande och utmanande. Slutligen kan det vara svårare att bygga upp en nära relation med sina kollegor och arbetsgivare som konsult, eftersom man kanske inte arbetar på samma arbetsplats under en längre tid.

 

Hur mycket påverkar erfarenhet en receptaries lön?

 

Erfarenhet har en viss påverkan på en receptaries lön, men det kan variera beroende på arbetsgivare och arbetsplats. Generellt sett kan man förvänta sig att en receptarie med mer erfarenhet har en högre lön än en som precis har börjat arbeta inom yrket. Enligt SCB:s senaste lönestatistik ligger medianlönen för en receptarie på 38 000 kronor per månad, medan de som befinner sig i den lägsta lönedecilen (10 %) tjänar omkring 33 100 kronor per månad och de i den högsta lönedecilen (90 %) tjänar cirka 45 900 kronor per månad. Detta visar att erfarenhet kan ha en betydande inverkan på lönen, men det är också viktigt att tänka på att andra faktorer, såsom arbetsplats, geografiskt område och arbetsuppgifter, också kan påverka lönens storlek.

 

Vad har en receptarie för livslön?

 

Livslönen för en receptarie är svår att beräkna exakt, eftersom den kan variera beroende på flera faktorer såsom arbetsgivare, geografiskt område, arbetsuppgifter och individuell löneutveckling. En grov uppskattning kan dock göras genom att använda medianlönen som grund och anta en konstant löneutveckling över hela yrkeslivet. Om vi utgår från en medianlön på 38 000 kronor per månad och ett yrkesliv på 40 år (från 25 till 65 års ålder), skulle en receptaries livslön uppgå till cirka 18 240 000 kronor (38 000 x 12 månader x 40 år). Det är dock viktigt att betona att detta är en mycket förenklad beräkning och att den faktiska livslönen kan variera avsevärt beroende på de faktorer som nämnts ovan.

 

Hur kan man löneförhandla som receptarie?

 

Löneförhandling är en viktig del av arbetslivet och kan hjälpa dig att få en högre lön som receptarie. Här är några tips på hur du kan förbereda dig och genomföra en löneförhandling som receptarie:

 

  1. Förbered dig noggrant. Ta reda på vad genomsnittslönen är för receptarier i din region, och hur din nuvarande lön ligger i förhållande till det. SCB:s lönestatistik kan vara en bra källa för denna information, där medianlönen för receptarier ligger på 38 000 kr per månad.
  2. Samla bevis på dina prestationer och kompetenser. Om du har genomgått ytterligare utbildningar, fått nya ansvarsområden eller bidragit till att förbättra verksamheten på något sätt, kan detta stärka ditt argument för en högre lön.
  3. Var tydlig med dina förväntningar. Bestäm i förväg vilken lön du anser vara rimlig och motivera varför du förtjänar den. Tänk på att vara realistisk och inte begära en alltför hög lön, men samtidigt inte sälja dig själv för kort.
  4. Förhandla i rätt sammanhang. Se till att boka in ett enskilt möte med din chef där ni kan diskutera lönen i lugn och ro, utan att bli störda av andra arbetsuppgifter.
  5. Var beredd på att kompromissa. Om din chef inte kan erbjuda den lön du önskar, kanske det finns andra förmåner eller utvecklingsmöjligheter som kan kompensera för detta.

Hur skiljer sig en receptarie lön mellan män och kvinnor?

 

I Sverige arbetar man aktivt för att minska löneskillnader mellan män och kvinnor, men det kan fortfarande finnas skillnader inom vissa yrken. Inom yrket som receptarie är löneskillnaderna generellt sett mindre än inom många andra yrken. Statistik från SCB visar att medianlönen för receptarier ligger på 38 000 kr per månad, men det är viktigt att notera att detta är ett genomsnittsvärde och att individuella löner kan variera beroende på flera faktorer såsom arbetsplats, erfarenhet och utbildning. Det är svårt att ge en exakt siffra på löneskillnaden mellan män och kvinnor inom yrket som receptarie, men det är viktigt att vara medveten om att lönediskriminering är olagligt och att alla anställda har rätt till en rättvis lön oavsett kön.

 

I vilken sektor tjänar man bäst som receptarie?

 

Receptarier kan arbeta inom olika sektorer, såsom offentlig sektor, privat sektor och ideell sektor. Lönen som receptarie kan variera beroende på inom vilken sektor man är anställd. Generellt sett kan man förvänta sig att tjäna något mer inom privat sektor jämfört med offentlig sektor, men det är viktigt att notera att det finns undantag och att lönen även kan påverkas av andra faktorer såsom arbetsplatsens storlek, geografiskt läge och dina personliga kvalifikationer. Enligt SCB:s lönestatistik ligger medianlönen för receptarier på 38 000 kr per månad, men inom vissa sektorer kan lönen vara högre än så. Det är därför viktigt att göra en noggrann jämförelse mellan potentiella arbetsgivare och sektorer för att hitta den bästa möjligheten för dig som receptarie.

 

I vilken region tjänar man bäst som receptarie?

 

Lönen för en receptarie kan variera beroende på var i landet man arbetar. Det finns ingen exakt siffra för vilken region som erbjuder den högsta lönen för receptarier, men generellt sett kan man säga att lönerna är högre i storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö jämfört med mindre orter och landsbygd. Det beror på att kostnadsnivån och konkurrensen om arbetskraften ofta är högre i storstadsområden. Det är dock viktigt att ha i åtanke att levnadskostnaderna också är högre i dessa regioner, vilket kan påverka hur mycket man faktiskt har kvar att leva på efter att ha betalat för boende, mat och andra nödvändigheter.

 

Vad jobbar en receptarie med?

 

En receptarie är en farmaceutisk yrkesperson som arbetar med att förskriva, kontrollera, förbereda och ge råd om läkemedel och andra hälso- och sjukvårdsprodukter. Receptarier arbetar framförallt på apotek, men kan även arbeta inom läkemedelsindustrin, på sjukhus, inom offentlig förvaltning eller i grossistföretag. Arbetsuppgifterna kan variera beroende på arbetsplats, men några exempel på vanliga arbetsuppgifter är:

 

  • Att expediera recept och ge råd om läkemedelsanvändning till kunder och patienter
  • Att kontrollera att rätt läkemedel och dosering förskrivs och att det inte finns några olämpliga kombinationer av läkemedel
  • Att förbereda och tillverka läkemedel, exempelvis genom att mäta upp och blanda ingredienser
  • Att ge råd om och sälja receptfria läkemedel och andra hälso- och sjukvårdsprodukter
  • Att hålla sig uppdaterad om nya läkemedel och behandlingsrekommendationer
  • Att hantera och beställa varor samt ansvara för lagerhållning och försäljning

Hur blir man receptarie?

 

För att bli receptarie behöver man genomgå en högskoleutbildning inom farmaci. Utbildningen till receptarie omfattar 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier. Efter avslutad utbildning erhåller man en kandidatexamen i farmaci. Utbildningen finns på flera universitet och högskolor i Sverige, såsom Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Malmö universitet. På vissa lärosäten kan man även läsa till receptarie på distans.

 

Utbildningen till receptarie innefattar ämnen som farmakologi, farmakoterapi, kemi, biovetenskap, läkemedelsberedning och läkemedelslagstiftning. Utöver teoretiska studier ingår även praktiska moment och verksamhetsförlagd utbildning, där man får arbeta på till exempel apotek eller inom läkemedelsindustrin för att få praktisk erfarenhet av yrket. Efter avslutad utbildning kan man också välja att vidareutbilda sig inom exempelvis klinisk farmaci, läkemedelsutveckling eller farmaceutisk forskning.